för EU-mammor. Det stod att läsa idag i vår lokaltidning "Smålandsposten".

"Alla mammor i EU ska ha rätt till minst fem månaders ledighet med full lön.

Beslutet i EU-parlamentet kommer att möta massivt motstånd när EU-ländernas regeringar nu får frågan på sitt bord. EU-parlamentet röstade ja till att förlänga mammaledigheten till minst 20 veckor från dagens 14 veckor.

De första sex veckorna måste mamman vara hemma, vilket parlamentarikern Eva-Britt Svensson (V) kallar för hemmafru-arrest."

Egentligen behövs ingen kommentar till detta men jag kan ju givetvis inte låta bli. Att mamman är hemma den första tiden av barnets tid är väl inte så konstigt och varför är det en hemmafru-arrest? Det är väl vi kvinnor som är ägare till bröstmjölken eller ska man inte amma sina barn längre utan kanske mjölka ur. Och så lämnar man barnet tillsammans med mjölken på dagis. Eller? Okej, mannen kan vara hemma men det är inte bara barnet jag funderar över utan även mamman. Efter en förlossning kan det nog vara skönt att vara hemma de där sex första veckorna för att låta kroppen återhämta sig. Sex veckor är ca 2½ månad. Skulle det vara så farligt att mamman är hemma den tiden? Arrest??? HUR kan man som kvinna resonera så? Är det en arrest att vara hemma hos sitt egna barn?

Jag har själv en dotter och det var det mysigaste som fanns att krypa upp i soffan i "amningshörnan" och bara sitta där o titta på knytet som låg så fridfullt och åt. När mjölken tog slut satt jag i samma hörna fast då med en flaska o njöt över att se min dotter. Någon arrest var det knappast.

Och om ersättningen för att vara hemma med sina barn vore högre tror jag att det nog skulle vara fler som ville stanna hemma med barnen. Om det sedan är mamman eller pappan som ska vara hemma, ja det är en fråga som jag tycker att familjen själv ska kunna bestämma.

Eller vad tycker du läsare? Lämna gärna ett svar ;0)

Ladygail

En fråga jag undrar över många gånger. Om jag säger att jag är svensk, vill ha svenska traditioner, religionsundervisning i skolan med inriktning på kristendomen men även lära om andra religioner, att invandrare ska lära sig det svenska språket för att lättare kunna komma in i samhället, vad är jag då? Är jag rasist då eller?

Det är konstigt egentligen att ett land som Sverige kan ställa sig så åt sidan för sitt ursprungsfolk. Det är helt ok att vi har invandrare MEN man kan inte bara ösa in invandrare hur som helst. Sverige måste kunna ta hand om dessa människor också, med jobb, undervisning om det svenska samhället, samhällskoder, skolundervisning för barnen där föräldrarna ska kunna vara med. Det går inte heller att "bunta" ihop dom på bostadsområden utan att ta reda på hur det är på dessa bostadsområde. Hur bra är det egentligen att det bor övervägande invandrare på bostadsområden? Vem gynnar det? Ja, inte gynnar det invandrarna och inte gynnar det urbefolkningen heller. Ser det konstigt ut att jag skriver urbefolkningen? Ja, vad ska jag skriva då? Skriver jag svenskarna får jag väl en hel hög kommentarer om rasism och annat för alla ska ses som svenskar.

I Frankrike bor fransmän, i England bor engelsmän, i Iran bor iranier, i Syrien bor syrianer men i Sverige då, vad heter de människor som är födda i Sverige av svenska föräldrar med svensk bakgrund så långt bak i familjen man kan se. Är de svenskar eller rasister? Ja jag vet, jag har knäppa ideér men jag kan inte låta bli att undra för på något sätt har det blivit fult att vara en stolt svensk. Har pratat med vänner om detta som har annan etnisk bakgrund än jag (japp, jag är svensk) och dom bara skakar på huvudet. Dom flesta säger så här ungefär; jag kan ha svenskt medborgarskapt, leva efter de svenska lagarna och reglerna, ha svenska vänner men mitt hjärta kommer alltid att ticka mest för mitt hemland. Och så skulle nog jag med känna om jag av någon anledning tvingades fly från mitt hemland eller vågar jag skriva fosterland???? Jag skulle lära mig det nya landets regler och lagar, försöka lära mig koderna, lära mig språket för att ha en chans att kunna överleva men mitt hjärta skulle för alltid klappa för mitt fosterland.

Hur skulle du känna det?

Ladygail